GRATTIS EMMA PÅ 15 ÅRSDAGEN

Grattis på årsdagen älskade Buster!

Filmen nedan sammanfattar den kärlek vi känner för våran fina kille.

Simma mot strömmen

Ja det är precis vad han gjort, fina Buster. I onsdags 1/4 förra veckan när vi var och simmade tyckte Marie på Evedensia Malmö djursjukhus att han blivit så duktig att vi kunde prova med lite motstånd i bassängen. Det skötte han såklart superbra och man märkte att han fick kämpa lite mer. Är en smart grabb. Han håller sig ofta kring bassängkanten men sticker iväg på lite äventyr runt om i bassängen emellanåt. Vet nu att när han blir trött simmar han bort till där han börjar och pausar. Dem senaste veckorna har det gått ganska bra. Han har inte haltat men jag har lärt mig att tolka Buster och vet när han han börjar blir trött och man behöver pausa lite mer än vanligt.

Lite kass kvalite på bilden men det visar lite hur han kämpar och han älskar jue sin boll:)

 Här tar han en vilopaus

 

Här får han akunpunktur igen och blir så avslappnad

Denna vecka vart det dags igen. Han tittade funderasmt på  Marie då han skulle ner i bassängen och vägrade. Han skulle minsann inte i. När han väl är i bassängen är det inga problem men det är det där med att "hoppa" från kanten som inte riktigt är poppis. Idag när vi satte igång strömmen på bassängen försökte han undvika simma i mitten där det var som mest ström. Varför anstränga sig om man inte måste;) Vi fick kalla och fjanta oss lite för att få honom till mitten. Vilken stjärna han va. Han va såååtrött efter dagens pass och hade nog lite träningsvärk:)

Snart 2år har gått....

Tänk vad tiden har gått snabbt. För snart 2 år sedan såg jag ett meddelande på en fd kompis facebook. Om någon kunde ta hand om en hund. Den anhörige till min kompis satt inne sedan ett år och dem inneboende i lägenheten skötte inte hunden. Han skulle annars avlivas. Jag skulle ta ett beslut och ett stort sådant. Hunden som hette Buster skulle fylla 7 år och var en blandning mellan Labrador/Schäfer/Boxer. Diskuterade med familjen att Buster skulle bo hos oss till vi hittade ett hem till honom.
 Ni kan ju bara gissa hur det gick:) Det hela slutade med att han fick stanna hos oss. Några dagar innan jag hämtade hem honom så gick vi in om veterinären som jag trodde skulle svimma när han såg honom. Ni förstår Buster var rätt stor. Vi fick upp honom på vågen som slutade på 50KG!
Redan några dagar senare hämtade vi hem fina killen, 16 april. Det tar ungefär 5 min med buss från centrum där han bodde och hem till oss. Men eftersom jag inte visste hur han skulle reagera promenerade vi hem. Han hade så dålig kondition att jag trodde han skulle sluta andas efter 200 m. Vi gick sakta med säkert.
Såhär såg han ut dagen då han kom hem till oss..

Den första tiden var vi väldigt försiktiga med allt vad promenader hette. Gick korta korta sakta promenader och han fick bekanta sig med omgivningen. Vad jag vet så har denna herre endast ätit skärpmat och har han kommit ut en gång per dag har han haft tur och så bara precis ut o kissa/bajsa och sen in igen:(
Otroligt kärleksfull och ville ha närhet redan från början men va lite lite osäker och vågade absolut inte ta ögonkontakt. Vi har en odlignslott bara 2 min promanad hemifrån så dit fick han följa med varje dag. Bara 5 dagar senare såg det ut såhär. Han bara älskar min man och våra barn. Älskar allt vad människor heter. Hundar gillar han sålänge dem inte hoppar på matte/husse för då får han en tillsägelse. Är det hundar som är mycket på och för kaxiga/tuffa/bitchiga reagerar han. Kastrerade hanar funkar inte iheller.

Något han inte iheller gilla var brödrosten. När den släppte upp brödet så vet han öronen bakåt och flydde. Idag kan han reagera lite lite men flyr inte utan tittar och ligger kvar. Stress är han känslig emot så stressr vi för mkt kan han börja vandra efter oss. Går vi familjemedlemmar upp i varv är irriterade eller likande kommer han med någon leksak och ska trösta/få oss att varva ner. Eller så kommer han bort och tittar ut en och lägger tassan på ens knä.
Denna underbara kille är kärleken själv. Att tänka på avad han utsatts för får mig att undra hur han kan vara den underbara hund han är idag. Kunde likagärna vara tvärtom. Kan inte en massa konster men trots sin höga ålder och att han aldrig fått någon som helst träning kan han gå fot eller sidan som vi säger. Han tar ögonkontakt, kan leta godis, har klickat in honom, kan vinka osv..

På dessa 2 år har vi även blivit stamkunder hos vet. Här finns ändå inte alla papper med.

Buster har blivit kastrerad i början när han kom till oss för förstorad prostata, våtexem, svamp i öronen xantal gånger, öroninflammationer, halsfluss, tarmparasit, spräckta trumhinnor, senast i dec fick han hög feber och var väldigt dålig och nu senast fick började han halta vliket vi bara trodde va att han trampat fel. Men det visade sig att höfterna var superduperdåliga och att haltandet berodde på att han belasta frambenen mer. 4 antiinflammatoriska sprutor fick han. 1 i veckan i 4 veckor. Dem ska hålla i cirka 6 månader. Han kommer ha skov där han har ont och kommer att få gå på smärtstillande dem onda dagarna. Men sålänge han har fler bra dagar än dåliga får han stanna kvar hos oss. Trots allt denna fina hund varit med om har han en otrolig livsglädje och och njuter av livet och allt vad som erbjuds honom. Glömde ju berätta att han även går på simning på djursjukhuset, får akupunktur och får vibratorbehandling.

22april 2013

26april 2013

27april 2013

5maj 2013

27okt 2013

  11nov 2013

6 dec 2013

12 dec 2013

4maj 2014

okt 2014

nov 2014

dec 2014

 Julen 2014/fotograf Cecilia Florin

jan 2015

Bilder från rehaben 41,4 kg(har varit nere i 39.6kg men ökat lite sen kastreringen +att han bildat muskler)

Älskade underbara....

Älskade underbara vår!! Vart finns du någonstans?? Man kan säga att du lyser med din frånvaro. Tom kan man säga att våren blåser bort. Ikväll känns det som att huset håller på att blåsa bort. Stomar ju ute och man fryser ända in i ryggmärgen. Annat va det torsdags förra veckan. Vi hade då 15+ i på vår ej inglasade balkong i solen. Utanför var det väl cirka 12-13 grader. Med kopplet i handen tog jag med mig Buster ut på en mysig promenad till hundrastården nga hundra meter bort. När vi kommit lite merän halvvägs stannar Buster upp, vänder sig om och tittar hemåt. Han hör någon hund skälla. Det var hans kompis grannhunden Ove. Skickade iväg ett sms och berätta att Buster väntade på dem:)
Vi satte oss ner i gräset och njöt av värmen och inväntade kompisen. Vilken tur vi hade för Maria och hennes hundar Max och Oddi kom precis bakom oss. Nu när vi alla var samlade bara njöt vi av varandras sällskap, pratade en stund medans ynglingarna Max och Ove busade och våra seniorer bara tog det lung.

Buster,  Maria och Oddi

 

Max

Maria och Buster

 

Ove

 

Väl hemma på gräsmattan nedanför huset mötte vi "lill"husse Oskar

 

                                                                              

Buster var trött så han la sig på mina fötter

Vi kom in på ämnet rehab för hundar. Maria har gått och låtit sin Oddi  pröva vibratorplattan och Buster har prövat detsamma samt simning och akupunktur. Vi har båda mycket goda erfarenheter och ser den positiva effekt det har på våra hundar. På Evendensia/Malmö djursjukhus där jag och buster går individanpassar dem träningen för hundarna beronde på vilka behov dem har och varför. Mer om dem olika behandlingarna kan ni läsa om på länken här nedanför. Jag rekomenderar det verkligen särskilt för våra äldre hundar som kan bli lite stela/sega mer åren och som även kan drabbas av artros. Min fina kille blir piggare och gladare:)

                  http://www.evidensia.se/djursjukhuset-malmo/avdelningar/rehabsjukgymnastik


                               Lite bilder i repris från förra veckans rehab men även den denna vecka.

Stretcha din hund

  

 Vibratorplattan

 

Mys med matte medans man får akupunktur

Vi kämpar på!

Vilken fighter Buster är. Första gången vi var på rehab var ju mer en genomgång och Marie kände och klämde på Buster och han fick prova på och simma lite. Andra gången började vi på riktigt och han fick både simma och få akupunktur. Torsdagen den 12 mars skulle vi dit men Marie blev sjuk och vi fick skjuta på det en vecka. På fredagen den 13 av alla dagar började Buster halta lite lite och dagen därpå ville han inte direkt resa sig. Klumpen i magen kom och tårarna rann för nu trodde jag att det var kört. Jag skickde ett sms till min underbara Vet och med hans godkännande fick jag ge Buster smärtstillandet jag hade hemma.

Det fick denna dag bli mkt kärlek och mys med enbart korta korta promenader. Ut på gräset i princip och göra sina behov och in igen. Vi skulle aldig låta honom lida. Det finns inte en chans. Men han hade fortfarande den där livsglädjen och sålänge hans skov med värk kommer sällan och han själv vill kämpa så låter vi honom leva vidare. För den dagen då vi märker att hans bra dagar är färre än dem dåliga låter vi honom vandra vidare. Men som det är nu så tar vi dagen som den kommer:) Redan på söndagen började han gå lite mer men fortfarande lite haltande. Tisdagen som kom va han så pass bra att vi åke iväg på rehaben på djursjukhuset. Lite siming och akupunktur senare var det som att vi fick en ny hund. Fick även prova på vibratorkudden/mattan. Detta gör verkligen nytta för kropp och själv. Lillhusse kom och hämtade oss med bilen och Buster var lite trött men glad. Vi skulle sen iväg och handla men Husse/Hasse fick stanna hemma med Buster medans jag tog bussen till coop. Vi visste ju inte hur han skulle reagera av dagens behandling så vi ville inte lämna honom ensam. När jag kom hem väntade jag mig en trött och seg hund men det jag fick se fick mig att få tårar i ögonen. Det var som en ny hund. Han var mycket piggare och gladare nästan så jag fick säga åt honom att varva ner:).. Jag rekommenderar sim/akupunktur/vibratorplatta tilll hund.

             

                                 Vi hoppas på att han får ngt år till. Vi kämpar på tillsammans:)

Rehab 2..3 mars

Dagen va här då vi på riktigt skulle påbörja Busters rehab/träning. Träningen är till för att stärka hans muskulatur, träna avslappning, massage osv. Allt detta just för att hans leder/höfter ska hålla längre och han ska må ännu bättre än vad han gör nu. Vi gör givetvis inte allt varje gång men just denna gången blev det simning/accupunktur och nästa gång blir det antagligen simning/vibratorplattan.

Det var andra gången för Buster att simma. Denna gången visste han va som skulle hända och han vägrade gå ner på sista plattan där han klev i vattnet men bottnade. Efter lite lockande osv klev han i. Efter något varv med linan på flytvästen fattade han vinken att det nog inte va så himla farligt. Jag stod på ena hörnan och lockade och Marie/sjukgymnasten på andra sidan med bollen. Nu förstod han att om han simmade dit fick han bollen och sedan simmade han runt bassängen med bollen i munnen. wow!Så duktig han va. Vi va både otroligt stolta över honom, särskilt jag:)