Glömde lägga in lite bilder från gårdagen då Buster och jag var på käglinge rekreationsområde. En härlig höst eftermiddag. Vädret va underbart. Hasse lämnade av oss på parkeringen för att sedan köra vidare för att hämta Emma. Vi promenera en bit och Buster vände sig om ett par gånger för och se om inte Husse va med. Vi vände tillbaka och gick förbiparkeringen o in i "skogen".Även där ville Buster inte ge med sig utan fortsatte att gå en liten bit o tvärt vända om för att leta upp Husse. Slutade med att vi promenera tillbaka till parkeringen där bilarna stod. Han nosa runt och insåg att Husse inte va kvar längre. Vi gick vidare och hamnade tillslut vid sjön intill golfbanan. En tveksam Buster som undrade vad vi hade där och göra:)

Simba

Den 30 2010 september fick våran fina simba somna in. Han va en härlig hund men som inte mådde så bra mentalt. Saknar dig...

Senaste tiden

Har under lång tid suttit där med bloggen framför mig. Skrivit raderat, skrivit och raderat. Inte kommit till skott att faktiskt skicka iväg det där inlägget. Här nedanför ser ni nya stjärnan i vår familj. Finaste Buster som kom till oss  i april då ägaren sitter inne och dem inneboende inte skötte honom. Han har en otroligt fin personlighet som vi alla föll för. Det var meningen att han skulle stanna hos oss som jourhemshund men fick stanna för gott då ingen visade intresse för honom. Pga min pälsdjusallergi va det tveksamt om det skulle fungera men antingen provade vi eller så fick han avlivas. Än sålänge funkar det ok. Han var misskött och hade en övervikt på 10 kg minst som motsvarar 100kg övervikt hos oss människor. han hade högt kolestrol o förstorad prostata men ett hjärta av guld som älskar allt o alla men ogillar bråk.

Över till mig själv. Som ni vet, ni som valt att lyssna när jag berättat och stannat kvar och stöttat mig när jag jag mått som sämst ni vet hur jag har mått och lidigt. Men ni som valt att inte förstå eller rättare sagt inte tro mig och vänt mig ryggen när jag behövt er som mest. Detta är till er!
Tänk er följande:
Leva med  smärta/värk, vuxen kolik, en känslig tarm,allergi av olika slag, känslig mot infektioner. Hade ni velat ha det så??? Att inte kunna lyfta och göra fysiska saker som förr utan att dagen efter må som en 90åring.
Ena dagen kan jag vakna o må från en skala 1-10, 4 som är en relativt bra dag. Man åker iväg på en aktivitet som för en såkallt frisk person inte är ngt direkt ansträngande men som får min kropp att säga ifrån och jag kan dagen efter må pyton. Värken kommer, illamående av värken,yr,stel och allmänt osocial. Det kan tom slå på nga timmar hur måendet kan skifta.Vad folk inte verkar förstå är att hur kan jag må så bra en dag o nästa dag inte?För kunde jag tex gå i stan ena dagen så kan jag minsann göra det dagen därpå.

Tänk om det va så himla enkelt??Detta tar så mkt på krafterna och psyket tar stryk. Finns dagar då jag vaknar av ångest, som bara kommer helt appropå. Finns dagar då jag vaknar av att jag gråter. Finns dagar då jag bara vill ge upp och skita i allt. Men jag har trots allt så mycket att leva för. Har 2 älskade ungar:)Och en underbar man och hund:) Får ju inte glömma dem vännerna som faktiskt stannat där genom åren trots att vi inte setts så ofta. Sådant värmer.

Genom åren har jag även träffat på några personer som satt spår hos mig. Fast på ett positivt sätt. Maria som jobba dagen och Elenora natten på psykatrin/Umas. Än idag tänker jag på deras uppmuntrande ord.  Sedan får vi inte glömma finaste Gitte Laserow. Uppmuntrande och peppande ord fick vi alltid då vi hade våra gruppper på Eductus.
Vill du komma i kontakt med Gitte för att stärka din självkänsla titta in på hennes hemsida: http://laserowcoach.se/

Kram på er alla/Ana